Fan, igår efter att jag hade skrivit klart min bön och skickat iväg den till Uppsala Domkyrka såg jag att jag hade glömt nämna vilken tid jag och Blondinbella skulle träffas.

Pizzerian öppnar ju redan kl.10 och har sedan öppet fram till 21. Jag skulle alltså va tvingen att gå upp fruktansvärt tidigt för att sedan hänga på låset och sitta där ända fram tills dom stängde.

Det kändes verkligen som om en liten bit inom mig dog när veckarklockan ringde 09:00 och jag tror inte att jag lyckats gå upp såhär tidigt på säkert minst 10år.

Jag gick ut på en gång så jag inte skulle somna om, satte mig som en zombie på mopeden och begav mig in till Östersund mot pizzerian. Solen hade nog precis gått upp för det var fortfarande kallt ute och till min stora förvåning var det faktiskt ganska många som redan var vakna. Det får en verkligen att undra... vad är det egentligen för människor som väljer att gå upp såhär tidigt på morgonen?

Jag satt där hela dagen på pizzerian ända fram tills de stängde men det kom aldrig in någon Bella genom dörren. Nu har jag nog tappat allt hopp för svenska kyrkan och det känns som om det är nåt skumt med den där "Be Online" tjänsten, precis som jag misstänkte.

Jag hann i alla fall få i mig 4st olika pizzor innan dagen var slut bl.a. den inofficiellt så kallade "Örjan Special". Det är en inbakad Kebabpizza med pommes och extra beasås. Så helt bortkastad var ju ändå inte dagen :-) Men det hade satt lite extra krydda på dagen om Bella var där.


I brist på andra bilder lägger jag upp den här...
det är en klick beasås (hittad på google).

Jag är inte så religiös eller så insatt i Jesus, Thor och Oden mm... Men idag såg jag av en slump att "Svenska Kyrkan" satsar på något som de kallar för "Be Online" där alla ens böner går i uppfyllelse på bara en knapptryckning. Det lät ju helt fantastiskt och tjänsten är dessutom helt gratis. Jag är lite skeptisk men ger den ändå ett försök. Man kan väll säga att sidan är som "anden i lampan", fast med oändligt antal önskningar.

För att på snabbast och enklast sätt få reda på hur bra tjänsten fungerar la jag in ett specifikt datum i min bön.



Jag valde att skicka bönen till Uppsala domkyrka för att öka mina chanser.
Det kommer bli spännande imorgon... jag kan knappt bärga mig...
tänk om...  :p

Jag har även lagt in en bön där jag önskar att jag vinner en Volvo S80 på Bingolotto i helgen. Det här blir minst sagt en intressant vecka!

Länk till min bön i Uppsala, Klicka Här!

Idag var jag hos doktorn igen och vägde mig. Tydligen hade jag gått upp ytterligare 5kg sen sist. Han sa att den här utvecklingen inte alls är hållbar i längden och om jag inte börjar äta nyttigare och mindre portioner så kommer jag snart inte orka ta mig upp ur sängen på morgonen. Den meningen skrämde mig lite... vem ska då ge mig mat?

När jag kom hem bestämde jag mig genast för att göra något drastiskt åt mitt liv genom att inte äta eller dricka något överhuvud taget tills jag blivit smal för att sedan kunna börja äta som vanligt igen.

Den tanken lät ju väldigt bra för stunden men efter någon halvtimme började jag lite smått inse att det inte går att leva utan mat, chokladsås och ostbågar. Och efter en timme sprang jag in i köket för att pressa i mig en massa chokladkakor som om jag inte hade ätit något på två hela veckor för att kompensera denna hemska tanke. Magen är inget att leka med!


Hon verkar verkligen gilla maränger och det gör jag med.

Det var när jag satt och läste på Kenzas blogg och såg den här bilden som jag insåg vilket hemskt beslut bantningen var... Hon hade gjort en riktigt underbar chokladpudding med grädde och maränger. Det skulle inte sitta fel nu. Synd bara att hon bor så långt bort :-(

Det får bli en annan dag kanske...

Länk till Kenza's blogg, Klicka Här! eller så finns hennes länk under "Länkar" i sidomenyn.

Eftersom jag har väldigt svårt att komma ihåg att ta mina nya tabletter som jag fick från psykologen, så har Anna idag bytt ut dom mot några andra som ska få mig att lättare ta dom regelbundet.

Det känns helt underbart och tabletterna fascinerar mig något oerhört. De är inte längre vanliga piller eller kapslar som man måste svälja ned med vatten utan de är små tuggtabletter som smakar apelsin och socker, med samma konsistens som PEZ. De är jättegoda. Precis som godis. Anna är ett geni!

  
Dom är så goda att man nästan inte kan sluta äta :D haha

Jag känner mig mycket bättre nu när jag slipper gå på simningen på tisdagar. Allt har bara släppt och känns så underbart, sen så tror jag också att tabletterna hjälper till lite som jag fick från Anna.

Idag satte jag mig i parken i Östersund och bara njöt under ett träd i den stekande solen medans jag sög på "Långa Farbrorn". Den beskrivs som frisk med en aningen konstgjord smak och jag kan inget annat än att hålla med. Isglass med en smak av nästan päron är precis den smaken jag gillar. SIA-Glass måste nog  vara mitt absoluta favoritglassmärke.

SIA blev 1987 valt till "Årets företag i Halland".

Som varje kväll så är det nu kväll igen. Och efter en längre tids depressioner, troligen på grund av utbrändhet börjar jag nu äntligen känna mig på bättringsvägen. Det blev lite för mycket att tänka på när rehabiliteringssimningen började dra igång för ett par veckor sen på tisdagar så jag har knappt orkat göra så mycket annat än att tänka på det. Min doktor sa att det skulle få mig att må mycket bättre men jag har väldigt svårt att hålla med  om det eftersom jag mår mycket sämre. Jag har bara orkat ta mig dit en tisdag och har sedan dess skippat resten. Bara tanken gör mig trött och deprimerad. Varför måste man röra på sig i onödan om man inte vill!?

Till slut så pratade jag idag med min psykolog Anna som bestämde sig ganska snabbt för att ringa min doktor och be honom att avbryta simträningen. Så från och med idag är simningen på tisdagar valfri! Det här är nog första gången jag någonsin hållit med min psykolog till 100 %. Hon som brukar kännas så destruktiv och vilja vända helt upp och ner på mitt liv har nu äntligen hjälpt mig med något. Och dessutom hjälpt mig med något som jag själv tycker jag behövde hjälp med.
Hur som helst har jag hunnit vilat upp lite mig nu och mår äntligen bättre. Nu ska jag börja blogga lite oftare igen!

Kramar Örjan

Jag hittade en gammal tidning imorse när jag letade efter mynt under soffdynorna. Där såg jag den fasansfulla nyheten att Gunnar Wiklund, en av Sveriges mest kända och älskade artist är död.


Hur kan jag ha missat detta? Har tidningen legat oläst
i min soffa sedan 1989? Och vart kommer den ifrån?
Fårgorna är många...

Han somnade in den 26e september 1989 men jag upptäckte det inte förens idag. Jag som väntat så länge på att han återigen ska komma upp till Östersund för en spelning. Han har skrivit många bra och mycket originella låtar och han är en av mina absoluta favoriter. Därför väljer jag att lägga upp några av hans underbara låtar på Youtube för att hedra honom... Man blir alldeles varm i hela kroppen av hans ljuva stämma. Det är verkligen att man får gåshud så fort han börjar sjunga. Han var ju så underbar...

Gunnar Wiklund - Jag Söker Efter Ord
Det här måste vara det absolut tyngsta och mest kraftulla låtstycke jag
någonsin hört. Han är ett Geni!

Gunnar Wiklund - Mest Av Allt

Jag säger bara gåshud.

Jag ler och är glad nu när jag hör hans musik igen men på samma gång gråter jag i frustation för jag hela tiden blir påmind om att han är död. Jag tror inte jag har mått såhär konstigt och svängigt någon gång. Mina känslor kan nog beskrivas hur en anorektiker skulle känna sig med bulimi.

Länk till en annan låt av Gunnar Wiklund och mitt bildspel till Bella. Hittas Här!