Idag var jag hos min läkare och han var väldigt bekymrad över mitt akuta sjukhusbesök i sundsvall, trots att det visade sig att det bara var gaser som jag hade och inte någon hjärtinfarkt.

Vi pratade länge och han märkte att jag har varit mer fokuserad på ostbågar än vanligt den senaste tiden och han sa att jag hade hamnat i något han kallade för ostbågeträsket. För att förklara detta lite tydligare ritade han upp en bild för mig...


Hälsa/Ostbåge-graf.

Han påstod att sen dagen då jag upptäckte ostbågar så har min hälsa försämrats "exponentiellt" med tiden och att vägen tillbaka kommer inte vara lätt men är ett absolut måste. Jag förstod inte allt han sa men sträcket pekade neråt och detta var inte bra.

På hemvägen hann jag tänka lite djupare på alla nya intryck som jag fått från läkarbesöket och helt plötsligt fick jag en uppenbarelse "man lever ju bara en gång!". Jag åkte direkt förbi Konsum och köpte en påse ostbågar med tillhörande dippsås inför kvällen, fan vilken underbar kväll det här ska bli!

Ostbågeträsket är nog ungefär samma sak som chipspåse-effekten, mer om det kan läsas HÄR.


Jag kände mig lite som Gandhi när jag gick där och filosoferade.
Vi är nog ganska lika.

Puss